På kvällarna sitter jag och S. under parasollet i mörkret och läser och pratar. Jag har börjat lösa korsord - en ny passion. S. kan slita sej - men jag skulle kunna vara ute hela natten. En natt var jag faktiskt det. Då fällde jag upp tältsängen vid lavendeln och sov ute - i 21-gradig skånsk tropisk natt. S, dottern och grannkompisen låg i tält på gräset. Overkligt och helt underbart.
Det där livsbejaknade vattnet kan ju spridas på många sätt.Bästa vattenspridaren är vårt "spjut" som vi inhandlat för 40 kronor på Coop Forum. Den ser verkligen ut som ett spjut och sprider vattnet runt sej i en cirkel. Diametern styr man lätt med vattentrycket. Väl investerande 40 kronor! Och välkomna droppar i trädgården:
Vatten känns livsnödvändigt i trädgården dessa heta dagar. För många år sedan fick jag en zinkbalja och en vattenpump av mina föräldrar i födelsedagspresent. Jag har kompletterat med ett par vattenväxter ( en ofattbart blåblommande iris och en som jag tror heter sköldpaddsört), stenar och vatten - och på altanen utgör detta vårt "porl". Växterna övervintrar - otroligt nog! - i den nästan torrlagda zinkbaljan som står i garaget. Vilka överlevnadskonstnärer! I år tog jag ut porlet i maj, men det egentliga porlet (läs pumpen - den fungerar som ett litet, litet springvattten) installerades inte förrän igår. Kvarnbytigern uppvisade en väldigt snopen min när det helt plötsligt sprutade vatten ur hans vattenhål. Men det får han faktiskt tåla. Här är årets porl med mina egenuppdragna pelargoner framför:
Familjeliver är härligt när vi alla är lediga. Men vissa mornar (förmiddagar?) lyxar jag. Då får barnen äta frukost framför TV:n och jag får äta den i libbstickans skugga. S. äter sin frukost lite här och var - på altanen mest. Jag, trädgården, Sydsvenskan och kaffe med mjölk i - mer än så begär jag inte av livet när det är ljuvlig sommarmorgon. Libbstickan slår någon form av rekord i år - inte varje år den är så stor att man kan sitta i dess skugga! Här är härligheten:
Men trots att Kvarnbytigerns vattenhål numera sprutar vatten, är han en trogen gäst i trädgården. Och han bidrar verkligen med sin närvaro - liksom sparvarna, igelkotten, hästarna - och dotterns nya Rexkaniner, Lilo och Wendy. Dessa varelser är trevliga och sällskapliga sådana som är betydligt tillgivnare än den kanin jag växte upp med (Kalle - som mest låg i buren och var rädd när man kom för nära). När jag kommer ut på morgonen och hälsar på dem från altanen, ser jag två par stooora öron (ja - öronen är verkligen stooora) som spetsas och lyssnar. Och så älskar de oregano och citronmeliss. Här är Lilo - en nyfiken liten krabat:
Grönsaker skördar vi. I år har vi haft otroligt fin isbergssallad som knutut sej i huvuden tidigt och är otroligt god. Den heter "Sonette" och jag har köpter frön i såband - en riktig hit! Vi har frossat i ekoligisk, närodlad isbergssallad - godast med citron, god olivolja och salt. Mmm!
Grönkålen växer och frodas under odlingsduken, som fungerar bra mot kålmaskarna. Grönkålen ska vi så småningom steka lääänge med lök och balsamvinäger. Mums!
Potatis är basvara för oss på somrarna. Favoritsorten är "Princess", som vi ätit så mycket av att sonen börjar sakna pastan. Lite nyttigt då och då, tycker hans odlarmamma (som ju ännu så länge inte odlar durumvete...). "Princess" har gett otroligt bra i år - två stånd har räckt till en middag och stekpotatis till lunch dagen därpå. Jag köpte också en blandlåda med delikatesspotatis på Coop och en av sorterna - "Marine" - provades igår. Den godaste potoatis jag någonsin ätit. Och fullständigt obetalbart att ha två elvaåringar (son med kompis) som lovordar potatisen på sina tallrikar. Så här ser mina odlingsbäddar ut just nu:
Mina tomater var ett sorgebarn. Vi var ju i Kroatien i två veckor i juni. Och vem som helst annars tänker väl att det inte är så smart att själv dra upp sina tomatplantor från frö ett sådant år. Men jag ville, ville, ville. Och så avtalade jag med mamma om att få en del plantor av henne. Och nu har jag riktigt fina tomater i min tomatgång. Jag fick en "Sungold"-planta av mamma och den har redan gett mej tre härliga tomater. Här är min tomatgång:
Bland årets riktiga fullträffar är de blommor jag sått direkt i rabatterna från frö. Ringkrage, rosenskära och nejlika har tagit sej så otroligt bra mellan rosor och daggkåpa. Och med minimal arbetsinsats, dessutom - lite vattning ibland, bara. Ringkragen hade jag ratat som tråkig och skrikig - men i stället fick jag en helt oemotståndlig godisskål!
Och så har jag snöat in lite på solcellslampor. Helt själva lyser de när det är mörkt. Senaste tillskottet är en plasttrollslända som lyser blått i mörkret. Anskrämlig, men jag föll pladask för den: