Tomatfärg och kattatvätt

Det är så ljuvligt att vara borta en hel dag på trevligheter (svampplockning med familj och moder, som idag till exempel) - och sedan få komma hem till sin TRÄDGÅRD på kvällen! Och det är något alldeles speciellt med skymningen i trädgården. Ljuset avtar, skuggorna blir längre och färgerna försvinner alltmer. Ikväll lyste de vita astrarna i de sista solstrålarna och hästarna utanför blev till siluetter mot himlen. Sådana kvällar går det trögt med att gå in - klockrankan behöver ju bindas upp (den hade farit ner i blåsten häromdan), fågelbaden fyllas på - och de nya plantorna jag fått av mamma idag planteras. Sammetshortensia, djävulsbuske och humleblomster heter plantorna och de kommer från mammaväninna i Värnamo - så kul med en trädgårdsintresserad mamma med sådana väninnor! Här är plantorna i väntan på sina nya växtplatser:

Sammetshortensian är just nu jordslagen i löklandet i väntan på att jag (och till viss del maken) har funderat ut var den ska planteras. Sådan tankeverksamhet är väldigt rolig.

Tigerellatomaterna är nu inte längre gula som precis innan de blir röda. Nu är de orange - som de ju faktiskt egentligen är precis, preciiis innan de blir röda och mogna. Jag väntar och väntar - och lär mej mer om tomatmognadsfärger under tiden. Och passar på att äta en Tigerella hos modern så länge - hon fick en planta av mej i våras och den bor fint i växthus och har mogna och supergoda tomater (mitt växthus finns bara i mitt huvud, än så länge...).

Det är inte alla år det blir något av basilikan hos mej (jag har den på altanen) men i år är den härligt fin. Både den röda och den gröna har jag skördat massor av - till allt möjligt. Igår använde jag lite till att fylla vitt matbröd med. Väldigt gott att göra tillsammmans med soltorkade tomater och ost. Och basilikan i krukan blommar - inte alla år som den hinner göra det, minsann. Så jag njuter - mmm!

Njuter gör vi också av ruccola - en klippa bland sallader! Jag sådde den i juni, använde massor, klippte ner den i juli, den växter upp igen, jag använde massor igen och klippte ner den en andra gång. Nu kommer den fint igen - otroligt! I helgen har vi använt ruccolan till pasta carbonara (å, vad gott det är med hemmagjord pasta - jag hade nästan glömt...) och till svampomelett ikväll. Svampen hittade vi i skogen, en del såg ut såhär:

Och i morse kunde jag sitta i solen och läsa tidningen. Dessa augustimornar som har hög, klar luft med ett och annat höststråk i - alldeles ljuvliga i kombination med värmande solstrålar! Och med en Kvarnbytiger strykandes kring benen. Vi har andelskatt - ett bakben på grannarnas Morris tror jag är vårt. Vi passar i alla fall gärna både honom och grannhus vid behov. Och jag undrar hur Morris ser på oss - de där människorna som inte riktigt är mina, men ändå är här? Som ett slags hangarounds, kanske? Här är tigern i färd med skönhetsbestyr:

Och det är verkligen så att han tillför trädgården något - en alldeles speciell närvaro. Ja, andleskatt är att rekommendera - och det tycker jagtrots att jag ju är en hundmänniska egentligen. Men det kräver en trevlig andelskatt.