Mörkret har verkligen gjort ingåg i mitt liv denna veckan. Det är mörkt när vi går upp (inte ens solcellslamporna i trädgården lyser kl. 06.00 - då har deras lagrade solkraft tagit slut för längesedan) och det är ofta mörkt när jag kommer hem från jobb också (jag jobbar en del kvällar - DÅ lyser solcellslamporna i alla fall - små diskreta trädgårdsljuspunkter som jag verkligen gillar under mina trädgårdspromenader efter kvällsjobben). Kallt har det också blivit - vi hade tre plusgrader i morse. Även om det inte har varit frost här, så ser man att de gula löven har fått lite mer fart av kylan inatt - nu singlar betydligt fler ner när vinden drar genom trädkronorna. Dessutom har det varit ett par ruskdagar denna veckan med regn, båst - och mörker. Men regnet gör så gott - det är verkligen snustorrt i min trädgård nu. Och det är veckor som denna som det är extra kul att glädja sej åt nyinplockade kryss:

Det som också är bra med mörker är att det gör en så sugen på värmande och mustiga soppor - en av mina favoriträtter att laga (jag älskar att ha en gryta puttrande och stoppa ner lite vad jag känner för i den och röra, lukta, smaka - och låta det ta LÅÅÅNG tid - ljuvligt!). Idag har jag varit ledig (med studiedagiga barn) och kokat potatis- och purjolökssoppa (med viss inspiration från Kvarnbytigerns rättmätige ägare...). Extra härlig att tillaga med råvaror från trädgården - såhär såg de ut:

Och efter tillagning såg de ut såhär:
Och när det regnar samlar purjolöken upp vattnet längst in i bladvecken - som en pytteliten sjö:

Vi frossar också i äpplen. Vi har ett stort äppleträd som stått på tomten långt innan vårt hus byggdes och som ger en härlig karaktär åt hela vår trädgård. Vi användet trädet flitigt - barnen har gungor i det, jag hänger ljuslyktor i det på sommaren och matar fåglarna i det på vintern. Och så ger det alltid mycket äpplen. Jag har ingen aning om vad det är för sort, men misstänker att det är en gammal lokal sådan. Äpplena är i alla fall väldigt goda både att äta som de är och att göra mos, paj och annat smarrigt av. Dessutom håller de relativt bra att lagra - till jul, i alla fall (om inte mössen har ätit upp dem innan dess - dessa supersöta skadegörare). Barnen frossar verkligen i äpplen nu och njuter av att kunna gå ut och plocka ett par på morgonen och ta med till skolan. Vardagslyx! En nyhet som jag ska prova i år, är äpplechutney. Jag kan varmt rekommendera boken "Allt gott av äpplen" - en fullspäckad äpplereceptbok av Ann-Christin och Lena Hallgren. Här finns recept på sex-sju sorters smulpajer, massor av maträtter - och på äpplechutney.
Våra äpplen är också supergoda att göra fyllda efterrättsäpplen av. Mitt favoritsätt uppfanns av min pappa - fyllningen består av lika delar creme fraiche och socker. Fyll äpplet - och in i ugnen i alla fall i 40 minuter. Servera med löst vispad grädde. Otroligt gott! Blir lite kolaaktigt - allra helst om man använder farinsocker (som är min egen utveckling av pappareceptet).
Här nedan är vårt äppleträd. Jag har satt en blå alpclematis som klättrar uppför stammen och i år har den fått göra det som den vill. Annars om åren har den blivit brutalt beskuren av barnafötter som klättrat i trädet. Bra med tåliga clematis - för vem vill hindra sina barn en härlig trädklättrarrunda? I år klättrar bara Kvarnbytigern - och han är betydligt försiktigare.

Tomaterna har nästan gjort sitt här hos oss. De har verkligen varit trogna tjänare i år - jag tror aldrig att jag har lyckats så bra med tomater på friland. Min hypotes är att de gillat att det varit en relativt varm sommar utan att vara så gassigt het - det har ju trots allt inte varit många riktigt kalla dagar i sommar. Det verkar tomaterna ha gillat. Idag plockade jag in några "Gardener´s delight" som nästan är mogna. Sedan återstår bra en handfull "Moneymaker" och ett par "Tigerella" - gröna fortfarande så vi får väl se om de hinner mogna ute. Annars är ju tomater fantastiska för att de ju oftast mognar inne om man plockar in dem (lite av smaken försvinner, men helt ok ändå).
Jag har satt ut ljung och prydnadspumpor på borden och på lite andra ställen i trädgården idag. En eloge till Coop som har så fin ljung i år! Men bu för att de idag inte hade någon svensk brysselkål! Är det någon gång på året som detta finns, så är det ju nu!
Nästa år ska jag ändå odla min egen brysselkål. Och då kan de ju stå där med sin holländska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar